;)

carpe diem, eller piece of shit.
Same shit diffrent name.

Vem är jag, vem är du?
Det är väl en av dom vanligaste frågorna..
Hur är allt, är läget bra? När man är osäker på sitt läge, vad svarar man då?

It's not over, don't give up, I know you kan do it.

Stämmer den meningen verkligen ens in på mig?
Menar, man kan se bättre ut, man kan vara en bättre människa på alla sätt och vis, så det finns ju bristande saker i tänkandet om sig själv. Fast jag väljer nog helst bort tanken, låter dom tyna bort ist. Som att lägga ett papper i ett arkiv som man kan dra upp när man är som mest ledsen. Aja, nog om mina tankar. Dom är inte så roliga att skriva om kanske. men whatever.

Fest igår iaf, hos putte. Fett trevligt, fast det fanns väl en dryg jävel.
Underhållning av det blev det iallafall, den fulle försökte stå på händer och drog knäna rakt i väggen, visst, stackars men han fick skylla sig själv :E.
Vidare ute sen så var det helt okej, och kallt. Träffade väl säkert 30 pers man känner från olika håll och kanter.¨

- Allt du sa igår om dig själv stämmer inte, bara så du vet. Du är värdig, och du är en väldigt viktig människa för många. Kom ihåg det, du är dyrbar-

Och ja, idag. suck, blir nog en dag av tystnad jag o mina tankar. Men är van så det blir nog ganska lugnt. Dock har alla sämre tankar blivit bara fler då när morfar försvann (8/6-07). Världen har inte varit densamma, inte jag heller för den delen. När kompisarna vill festa, vill jag egentligen bara stänga in mig hemma ensam där ingen kan se mig. Tyvärr har jag känt så kanske för ofta nuförtiden, senaste månaden. Menar, dagen då han gick bort, 2 timmar innan han gick bort. var jag och hälsade på honom, han låg och tittade bort och hackade tänder och övrig släkt satt runt omkring och grät, inom mig känner jag att jag kan bryta ihop precis när som helst, försöker väl bara visa mig stark, vilket jag egentligen inte är.

Men aja, cogito ergo sum.